Nu börjar jag tycka att vi hört alla experter vi behöver höra om den här lagen (IPRED). Justitieminsterna hör kritiken och i tidnings artikel efter tidningsartikel hör jag henne säga:
I en intervju för Aftonbladet svarar Justitieministern Beatrice Ask att ‘Jag utgår från att de flesta producenter är klokare än så’, på frågan om inte IPRED-lagen kan leda till utpressning. (DN)
Det är inte samma sak som att säga att “vi garanterar att inga oskyldiga drabbas”, vilket hon borde säga, eftersom hon är justitieminister men hon uppför sig mer som PR-konsult för mediaindustrin.
Det verkar som det är lika kört med IPRED som med FRA-lagen. Det spelar ingen roll hur många experter bevisar att lagen är fel. Den skall gå igenom.
För mig blir problemet hela den upphovsrättslagstiftning som gör en sådan här lag möjlig. Det är en lagstiftning som är skriven för tryckpressarnas tid och på sin höjd täcker tillkomsten av radio och TV. Vad jag förstår tjänar artister och författare på att deras verk sprids, oavsett hur.
Ett radikalt grepp som skulle få fart på mediaindustrin vore att säga att ett verk får spridas fritt om det inte görs tillgängligt för vem som helst att köpa. Det är inte orimligt med tanke på att det finns en enorm mängd värdefull litteratur och musik som inte ges ut pga det inte är lönsamt. Det är omöjligt för någon annan att ge ut eftersom förlag och skivbolag sitter på rättigheterna. Den här lagen gör det omöjligt för någon som har en skiva eller bok att dela med sig till någon som gärna vill ta del av verket.
I det fallet handlar det inte längre om för eller emot fildelning utan för eller emot kultur.
Jag tänker på ett högst personligt problem som förmodligen är helt ointressant för de flesta av er. Jag sörjer min inspelning av Guillame de Machauts verk Messe des Nostre Dame, en av de tidigaste polyfoniska mässorna. spelades in med Taverner Consort i den kyrka den var skriven för. Den enda inspelningen med kören uppställd på samma sätt som munkarna som en gång uppförde verket på 1300-talet. Tough shit.
Att FRA-lagen gick igenom bevisade ju att svenska politiker är opportunister och rövslickare, från vänster till höger. IPRED gör dem till kulturdödare mer än något annat. Vänta skall ni få se. Jag förutser ett kulturellt armod där det enda jag har att välja på är det senaste (mest lönsamma) skräpet från Hollywoods underhållningsfabriker. Själv såg jag en kulturell guldålder i den digitala åldern.
Dagens teknik skulle göra det lönsamt att bränna ett enstaka ex av en utgången skiva, istället får vi IPRED. Med ett klick skulle jag kunna betala och få tillgång till vilken bok eller film jag vill. Även om den var försvunnen ur den allmänna handeln.
Kort sagt är den här debatten också en kulturdebatt och det borde ju engagera alla artister, filmskapare och författare. Era möjligheter till spridning och berömmelse kommer att studsa tillbaka medeltiden. När det blir så att de enda som riskfritt kan lyssna på musik och se på film är de som kan bevisa att de inte äger en dator eller har en internetuppkoppling.
En sak vill jag säga till er som genom passivitet eller aktiv medverkan gjort den här lagstiftningen möjlig. Ni kommer aldrig att glömmas bort. Min Messe des Nostre Dame kanske är försvunnen för alltid men blogginlägg som det här kommer att vara för evigt.
Läs även andra bloggares åsikter om kulturdebatt, blogginlägg, IPRED, FRA, Taverner Consort, polyfoni, upphovsrätt, kulturdebatt
Book Mark it-> del.icio.us | Reddit | Slashdot | Digg | Facebook | Technorati | Google | StumbleUpon | Window Live | Tailrank | Furl | Netscape | Yahoo | BlinkListPopularity: 5% [?]
Recent Comments